Vad som händer kring den politiska krisen i Bangladesh framgår inte till fullo i medierapporteringen. Med det sagt vill jag gärna återge viktiga händelser i ett historiskt perspektiv. 

Efter Sheikh Hasinas avgång från makten inleds en ny era med en partipolitiskt obunden regering som leds av den USA-stödda affärsmannen och nobelpristagaren Muhammad Yunus. Hasina-regimens fall skedde efter ett massivt studentlett uppror.

Efter Hasinas styre har landet drabbats av omfattande förstörelse av skulpturer, akademier, museer, bibliotek, teatrar, biografer och sportklubbar. Förödelsen omfattade statyer av landets grundande president, Bangabandhu Sheikh Mujibur Rahman, nobelpristagaren Rabindranath Tagore, den banbrytande moderna bengaliska konstnären Shilpacharya Zainul Abedin, den feministiska författaren Begum Rokeya samt landets hjältar från 1971 års befrielsekrig. Gärningsmännen plundrade även banker, djurparker, butiker och hus.

De ansvariga våldtog även många flickor och kvinnor. De brände hotell där många, inklusive utlänningar, dödades. De vandaliserade hinduiska tempel, dödade och vräkte många etniska minoritetsfamiljer, särskilt hinduer och buddhister. Även sekulärt sinnade muslimska familjer attackerades. Hundratals barn, kvinnor och män dödades. De brände musikstudior, teatrar, konstverk och musikinstrument. De förstörde mazarer (helgedomar) på liknande sätt som ISIS gjorde i Irak och Syrien. Dessutom revs till och med Indira Gandhi-centret för internationell kultur och den Nationella akademin för barn.

De förstörde transporter, skolor och sjukhus. Inte nog med det, de vandaliserade också fängelser och hjälpte många fångar att rymma. Är detta verk av islamistiska fanatiker som bär arvet från talibanerna, ISIS eller al-Qaida?

Vad som fortsätter att hända i detta sekulära land med muslimsk majoritet är alarmerande. Påminner det inte om händelserna i Afghanistan, Libyen, Irak och Syrien under 2010-talet? Vad vi bevittnar i Bangladesh idag är svårt att beskriva med ord. Trots att landet framstod som ett sekulärt, progressivt och socialistiskt land genom befrielsekriget 1971 under ledning av Sheikh Mujibur Rahman, har landets grundläggande principer eroderats av successiva regimer, både militära och civila, under de senaste fem decennierna.

Sheikh Hasinas regering krediterades med betydande utveckling, men kritiserades också för att den inte hade kontroll över korruptionen och ansågs ”auktoritär”. Hon försökte balansera sekularitet med islamistiska krafter i ett land där 91 % av de 170 miljoner invånarna är muslimer. I detta sammanhang önskar mer än 80 % av den muslimska befolkningen sharialagar i Bangladesh, i likhet med Afghanistan, Marocko, Niger, Pakistan och Irak, enligt en analys från Washington-baserade Pew Research Center^.

Eftersom Hasina var medveten om detta, prioriterade hon istället att kompromissa med islamistiska grupper för att behålla kontrollen och styra landet under en liberal, halvprogressiv kapitalistisk regim. Trots den sekulära bilden av hennes parti, Awami League, accepterade partiets ledning många krav från islamistiska grupper som stred mot partiets manifest och principerna i landets första konstitution. På 1980-talet införde en militär härskare islam som statsreligion, utan hänsyn till landets konstitution från 1972, som grundades på fyra principer: demokrati, socialism, nationalitet och sekularism. Landets sekularism och socialism började försämras i slutet av 1970-talet efter mordet på dess grundare, och Bangladesh har ännu inte helt återhämtat sig.

Situationen har nu nått sin värsta punkt när det gäller sekulär och progressiv kultur. Efter Sheikh Hasinas regerings fall attackerades hinduiska familjer i cirka 30 av de 64 distrikten. De förstörde minst 1500 skulpturer i landet. Många försöker fly. Utlänningar och diplomater lämnar sina tjänster. Mitt i denna fanatism har myndigheterna misslyckats med att upprätthålla kontrollen. I vissa fall sågs soldater stå bredvid som åskådare. Militär personal observerades till och med delta i förstörelsen av grundarens staty.

Omedelbart efter Sheikh Hasinas regims fall höll arméchefen ett möte med bland annat ledare för det förbjudna islamistpartiet Jamaat-e-Islami. Ledaren för den militärstödda, partipolitiska regeringen i Bangladesh, Muhammad Yunus, har hållit dialog med både islamistiska och nationalistiska grupper i Bangladesh och med västländer. Han har dock inte varit positiv till den politiska grupp som stöder 1971 års revolution. Många anklagar honom för att vara en ”blodsugande” bankir som utnyttjar de fattiga och en ”västerländsk favorit” som förespråkar privatisering. Detta kan i slutändan hindra landets återgång till sina rötter som en välfärdsstat med sekulär kultur och demokrati; detta då flera medlemmar i Yunus regering har en bakgrund med kopplingar till islamistiska grupper. Yunus-regeringens rådgivare för religiösa frågor, Abul Fayez Muhammad (AFM) Khalid Hossain, är vice-president för Hefazat-e-Islam Bangladesh - en högerextrem konservativ islamistisk intresseorganisation.  

De nuvarande omständigheterna tyder på att den militärstödda Yunus-regimen kan vara en kopia av Hamid Karzais regering i Afghanistan. Om dessa spekulationer visar sig vara felaktiga kommer det att vara en lättnad för alla.