En vän till mig frågar hur jag skulle beskriva
mig själv.
”Du är författare och skriver böcker, du gör
konst och har utställningar och du skapar musik.”
Jag tänker efter ett tag. Sedan svarar jag,
”Jag är en skapande människa.”

Det är det korta, enkla svaret. Den naturliga
följdfrågan är, Varför?
Varför är jag en skapande människa?
Varför detta driv, detta måste att vara kreativ?

Det korta, enkla svaret på den frågan är, Jag vet
inte.

Jag vet bara att jag alltid burit på en stark vilja
och lust att vara kreativ.
Det började med serietidningar. Spelade ingen
roll vilken typ av serier, jag läste allt jag kom
över. Kalle Anka, Seriemagasinet, Bamse, Fan-
tomen.

I tidiga tonåren hittade jag till vuxenserierna,
Epix och Pox, Tung Metall och Galago, Joakim
Jag är en skapande människa

Pirinen, Milo Manara och Moebius.
Jag slukade allt.

Och så fort jag upptäckt serierna ville jag göra
egna. En del var långa rymdäventyr, andra korta
komiska seriestrippar. Jag satte ihop de till fan-
zines som pappa kopierade upp på sitt jobb.

i en värld som är full av
mörka, destruktiva krafter är
skapandet något väldigt fint
och positivt

Medan jag ritade lyssnade jag på musik. Min
kusin som var äldre introducerade mig till
radioprogrammet Bommen som spelade all ny,
cool musik som inte låg på listorna. Musiken på
Bommen var skev, bullrig och hemsnickrad.
Jag hade stora svårigheter att sjunga rent och
om någon hade hållit en pistol mot min tinning
och tvingat mig att ta ett D-ackord på en gitarr
så hade det slutat med blodsutgjutelse. Ändå
ville jag inget annat än att starta ett band.

Det första bandet hette The Headless Barbros
och när jag klev upp på scenen med mina band-
kamrater för första gången, klockan fyra på
morgonen på Ungdomens hus, kändes det som
att komma hem.

Jag läste böcker. Äventyrsböcker. Biggles och de
där billiga pocketserierna som man kunde hitta
på ICA för några kronor styck. Mamma köpte
anteckningsböcker till mig som jag fyllde med
stridspiloten Dicke Dick Dickssons öden och
äventyr.

Det började där, i de tidiga tonåren, och sedan
fortsatte det. 2015 kom debutromanen, 2018
lade jag upp första låten på Spotify och hösten
2023 hade jag en konstutställning i Paris.

Men varför?
Varför denna lust, detta driv?

Jag vet inte. Och jag nöjer mig med att inte veta.
Det enda jag är säker på är att i en värld som är
full av mörka, destruktiva krafter är skapandet
något väldigt fint och positivt.

‍

Fredrik Hardenborg är författare och bokhandlare .