Upplitt Magasins unga skribent Cecile Bahati pratar med Svenska PEN-klubbens ordförande och förläggaren Kerstin Almegård om hur Sveriges bokbransch ser ut.
”Det finns många grindvakter på vägen till att någonting ska bli utgivet av ett stort förlag.”
2022 var ännu ett starkt försäljningsår för bokbranschen. Försäljningen uppges vara den näst högsta av alla år, endast toppad av 2021. Detta under en tid präglad av materialbrist och inflation. Samtidigt talas det om en ängslighet och ett missnöje på kultursidor. Bokbranschen har aldrig ansetts enkel att ta sig in i eller navigera och oron har inte planat ut.
”De allra flesta som skickar in ett manus blir absolut inte utgivna.”, berättar Kerstin Almegård som idag är förläggare för sakprosa på Albert Bonniers förlag. Hon har i sina mer än 20 år i förlagsbranschen arbetat inom flertalet olika roller, i både större och mindre förlag.
”Det handlar om kvalitet, men även kommersiellt syfte” förklarar hon vidare. Något som snabbt leder in till den välkända frågan om hur tonen sätts för vad kvalitet är inom förlagsvärlden.
”Man pratar med andra förläggare som också kanske läser. Det finns de på kommunikationsavdelningen som är med. De i säljavdelningen som är med. Förlagschefer, budgeten och sådana saker.”, svarar Almegård i frågan om vem eller vilka det är som är grindvakterna. Ett mer komplext nätverk av grindar målas upp. Ett som berättas ha syftet att täcka fler aspekter av en text, och få med ett ökat antal faktorer i vägningen för textens öde. Samtidigt diskuteras tendenser och mönster i detta nätverk.
”Den är väldigt homogen” återger Almegård när hon beskriver förlagsvärlden. Hon uppger att det är ett stort problem inom branschen. Trots omtalade intentioner och återkommande diskussioner, sker en förändring väldigt långsamt. Den låga personalomsättningen uppges vara en av anledningarna.
Vidare problem i bokbranschen som ofta belyses är dess omfattande ekonomiska klyftor. Stora förlag har utrymme att arbeta med vinst-marginaler och lönsamhetskrav. Medan mindre förlag, i en påtagligt större utsträckning, behöver bedrivas ideellt.
”Det är ett otroligt hårt arbete”, understryker Almegård från den egna erfarenheten av arbetet på mindre förlag i början av karriären.
”Det som är bra, tror jag, är att det har blivit lite enklare under de senare åren att bedriva mindre förlag”. Hybrid-förlag och tillgängligheten av e-böcker nämns, som några av aktörerna som bidrar till detta. Teknikens framsteg och digitaliseringens utsikter skapar nya möjligheter, men även nya påfrestningar.
Frågor om innebörden av konst och litteratur, samt författarnas och översättarnas framtida plats får en allt större glöd i takt med framstegen inom Artificiell Intelligens (AI). Idag anses AI kunna skriva romaner och facklitteratur, även om kvaliteten inte har förklarats tillräcklig. Den anses även kunna tackla vissa former av översättning. Almegård ser ännu inte en anledning till oro.
”Jag kan inte tänka mig att det någonsin går att översätta en diktsamling med AI”, understryker hon.