Upplitt Magasins Cecile Bahati pratar med ansvariga kulturpolitikerna Linda Eskilsson (MP) och Helene Zeland Bodin (C) om kulturens roll i samhället.
ATT Uppsala kommun växer är långt från nytt. Hur den växande befolkningens behov för nya skolor, bostäder och arbetsplatser ska mötas, är idag en självklar del i kommunens planering. Linda Eskilsson, ordförande i kommunens kulturnämnd och kulturnämndens arbetsutskott, menar att kulturen inte får halka efter.
”Kulturen har en viktig roll i att få ett hållbart samhälle.”
Eskilsson talar om behovet av trygghet och förankring för barn och unga. Hon betonar kulturens roll i arbetet för en meningsfull fritid i ett expanderande samhälle, speciellt under oroliga tider.
Även önskan om att anpassa samverkningen, för att bättre bemöta de nuvarande behoven, lyfts av Eskilsson. I nuläget går majoriteten av
statens finansiering, i enlighet med kultursamverkansmodellen, till regionerna, som sedan fördelar medlen.
SKR uppger att mer än hälften av Sveriges kommuner anser att kultursamverkansmodellen fungerar ganska bra i dess arbete för att föra kulturpolitiken närmare medborgarna. Eskilsson talar dock för ett behov av en större flexibilitet och lyhördhet för kommunala perspektiv i samverkan mellan kommun, region och stat.
”I Uppsala har vi en modell som vi kom överens om för kanske tio år sen, men så sitter den fast”, förklarar hon och önskar en bättre dialog kring modellen. Samhällets föränderlighet och de större kommunernas ansvar benämns som argument för detta.
”Uppsala behöver öka bredden i kulturen.”
Eskilsson återger hur arbetet under pandemin tydliggjorde bristen på bredden i stödet från staten, då kommunen behövde täcka allt för de aktörer som inte ingår i kultursamverkansmodellen. Arbetet kring kulturhuvudstadsansökan uppges vara ännu en yta för kartläggning och utvidgning av bredden.
”Det [arbetet kring kulturhuvudstadsansökan] handlar om att bygga det som Uppsala behöver inom kulturområdet och kartläggningen av de aktörer som finns i Uppsala, för att bättre stödja dem.”
Kulturnämnden beslutade den 16 februari 2023 att utöka årets budget för projektbidrag och verksamhetsbidrag till det fria kulturlivet. Detta för att bland annat möjliggöra stöd till nya, oetablerade aktörer och projekt med fokus på Uppsalas ambition att bli europeisk kulturhuvudstad 2029.
JAG säger så som Churchill sa; Vad ska vi annars ha att slåss för? Har vi ingen konst och kultur, har vi inget att försvara!”
Helene Zeland Bodin (C), ordförande i kulturnämnden och kulturnämndens arbetsutskott i region Uppsala, startar mötet med ett av de citat som ofta felaktigt tillskrivs den kritiserade före detta premiärministern, Winston Churchill. Det nuvarande kulturklimatet skapar en intressant bädd för citatet att landa i.
Nedskärningar i statens bidrag till kulturlivet, jämsides med mål om att krönas till kulturhuvudstad, ökar frågor om framtiden för Uppsalas kultur-liv. Samtidigt har utredningen av kultursamverkansmodellen åter satt frågor om den kulturella kompetensen hos regionpolitikerna i fokus.
”Regionens uppdrag skulle behöva tydliggöras”, förklarar Zeland Bodin (C). Hon uttrycker att de aktuella frågorna till viss del tydliggör att informationen om de olika aktörernas roll inom kulturen behöver förbättras. Något hon uppger att regionen behöver arbeta med.
”Mitt största ansvar är ekonomin”, berättar Helene i hennes beskrivning av ordföranderollen i kulturnämnden.
I frågan om vad de statliga resursminskningarna kommer att innebära för region Uppsalas kulturliv förklarar Zeland Bodin att vi inte har mer pengar i budgeten för kulturen i Regionen. “Och vi kan inte gå in och rädda där en aktör har dragit bort för då drar vi bort för andra bidragstagare”, berättar Helene. Regionrådets andra ansvarsområden tydliggörs som belägg för varför en ökning av kultur-finansieringen inte förespråkas.
Detta sätter rampljuset på motstridigheterna mellan de allt stramare ekonomiska tyglarna och de uttryckta kultur-målen. Helene talar bland annat om de regionala satsningar på biblioteken och kompetenshöjande insatser till språknätet - så som skrivkurser. Samtidigt minskar de statliga resurserna till bibliotek och studieförbund. Även avsikten att stödja Uppsalas ansökan till kulturstad och behovet för en ökad satsning på tillgänglighet och likvärdighet nämns.
I frågan om arbetet kring likvärdighet återger Zeland Bodin både arbetet kring främjandet av mångspråkighet och avståndstagandet från begreppet mångkulturalitet. ”Vi pratar inte om mångkultur längre, utan snarare olika uttrycksformer”.